Skulle väl Gud ha sagt … ?

Jag har just nu fått beskedet att Kyrkomötet beslutat att införa vigsel för samkönade par. Man bryter därmed en 2000 årig tradition, en självklarhet i alla kulturer och sammanhang att äktenskapet mellan man och kvinna är till för släktets fortbestånd.

I Kyrkohandboken står det att Äktenskapet är av Gud instiftat till samhällets bestånd … Det innebär med nödvändighet att Kyrkohandboken måste skrivas om. Äktenskap mellan samkönade par är instiftat av Kyrkomötet 2009, inte av Gud.


Ett resultat av Bibel 2000

I Svenska Kyrkan använder man översättningen Bibel 2000 i gudstjänster, sammankomster och personlig andakt. Bibelkommissionen, som ansvarade för översättningen, ställde frågan I vilken mening Bibeln är Guds Ord? innan man började översättningsarbetet.

Efter många års intensivt funderande kom de lärde i Bibelkommissionen fram till följande slutsatser:

- Bibelns skrifter liksom alla andra produkter av mänsklig verksamhet innehåller misstag och felaktigheter
- Bibeln är oinskränkt mänsklig
- Bibelns läror, även läran om rättfärdiggörelse genom tro, är bara människotankar

Man kunde även ställa den urgamla frågan Skulle väl Gud ha sagt!? 1 Mos 3:1.

Bibelkommissionens respektlösa inställning till Guds heliga Ord har präglat översättningen och formar medvetet eller omedvetet även de som läser den – om man nu läser Bibeln.

Det är mot den bakgrunden man ska se dagens beslut. Man behöver inte bry sig så mycket om vad Bibeln säger i olika frågor, menar många tongivande ledare. Samhället utvecklas och vi måste följa med i utvecklingen.

Men Herren säger att hans Ord inte ändras. Det gäller i alla tider och i alla kulturer. Herrens Ord förblir i evighet, 1 Petr 1:25, himmel och jord skall förgå, men mina Ord skall aldrig förgå, säger Jesus i Matt 24:35.

Alla är ju fria att ha en personlig och väl underbyggd uppfattning. En dag kommer vi att möta vår himmelske Fader och få redogöra för våra gärningar. Då gäller det att ha Bibelns Ord som grund eller annan väl underbyggd argumentation - om den finns.

Kyrkomötet 2009 har idag fattat ett ödesdigert beslut, ett beslut som inte bådar gott för den fortsatta utvecklingen i vårt land, ett beslut som Herren sörjer. Beslutet leder med all sannolikhet till en utveckling av teologin som leder allt längre bort från bibeltro och klassisk kristendom.

Här kan du läsa mer om vad en av många bibelläsare anser om Bibel 2000.

Våra ord, 1

Om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst. Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. Rom 10:9-10

Det är ett intressant samband mellan tro och bekännelse. Det räcker inte med att bara tro, man måste bekänna också. De två hör samman.

Vad hjälper det om någon påstår sig ha tro men saknar gärningar? Kan en sådan tro frälsa någon? … Tro utan gärningar är död. Jak 2:14, 26.

Tron måste visa sig i gärningar, för liksom kroppen är död utan ande, är också tron död utan gärningar. Gärningen i det här fallet är bekännelsen, att med sin mun bekänna att Jesus är min Herre och Frälsare.

Det verkar som om den tro som Gud lagt ner i mitt hjärta tillsammans med munnens bekännelse är det som krävs för att något ska hända. Jag tänker på David och Goliat som det berättas om i 1 Sam 17:45-47

David svarade filisteen: "Du kommer mot mig med svärd och spjut och lans, jag kommer mot dig i HERREN Sebaots namn. Han är Gud för Israels här som du har hånat.
1) HERREN skall denna dag överlämna dig i min hand och jag skall slå ner dig och ta huvudet av dig.
2) Jag skall denna dag ge de filisteiska krigarnas döda kroppar åt himlens fåglar och åt jordens vilda djur.
3) Och hela världen skall förstå att Israel har en Gud. Hela denna skara skall förstå att det inte är genom svärd och spjut som HERREN räddar. Striden är HERRENS, och han skall ge er i vår hand."

Davids tro ökade medan han lyssnade till sin egen bekännelse av Guds möjligheter. Först skulle han vinna över Goliat. När det var klart skulle han vinna över fiendearmén. Därefter skulle hela världen få höra om hans bedrift och Herrens räddning.

Så är det också för oss. När vi bekänner Guds möjligheter att gripa in i våra svårigheter lösgör vi Guds kraft och vi får se Herrens hjälp i vår vardag.