torsdag 4 juli 2013

Dags att sluta krypskyttet mot Israel

Anta att en främmande makt aktivt och systematiskt skulle stöda ett oppositionsparti i Sverige, kanske sverigedemokraterna eller vänsterpartiet, med feta statsbidrag och extern projektstöd. Eller tänk om internationella organisationer skulle satsa miljoner på att uppmuntra uppviglarna i Husby ? 

Tanken känns så väl skrämmande som overklig. Inom EU blandar man sig inte i andra demokratiska länders inrikespolitik. Det skulle knappast falla den finska regeringen i hågen att ha åsikter om påstådda sociala orättvisor i grannlandet Sverige, än mindre att finansiera verksamhet som syftar till att skade den demokratisk valda regeringen.

Byt ut Sverige mot Israel och det omöjliga blir plötsligt fullt möjligt. Under långa tider har bland annat Sveriges regering, främst genom SIDA, finansierat oppositionell verksamhet i Israel där syftet har varit att misskreditera den demokratiskt valda regeringen. Sverige är ingalunda unikt i detta sammanhang, många andra EU-länder agerar på samma sätt. Ett aktuellt exempel är den omfattande kampanjen som syftar till att bojkotta israeliska produkter från de omtvistade territorierna på västbanken. Istället för att mana till ekonomiskt samarbete och partnerskap mellan israeler och palestinier så driver ett flertal statssubventionerade kristna organisationer en hätsk kampanj som manar till bojkott och isolering. Exemplen på regeringskritiska kampanjer som finansierats av EU och dess medlemsländer kunde göras lång och den israeliska organisationen NGO Watch har gjort ett förtjänstfullt arbete genom att dokumentera stödet.

I EU har man däremot varit mån att om värna om medlemsländernas integritet och har därför ställt sig starkt kritiskt till utomeuropeisk finansiering av oppositionella grupper eller icke-statliga organisationer . I EU sammanhang räcker det med blotta misstanken om att en organisation får ekonomiskt stöd exempelvis från USA så haglar kritiken om manipulation och otillbörlig infiltration. Men vänd på resonemanget och läget är plötsligt ett helt annat. EU hör till de länder som mest aktivt stöder oppositionella och marginella grupper i Israel som driver en politik som saknar stöd hos den breda majoriteten i landet. Det är ingen hemlighet att det i dag finns en mindre industri av påverkare och aktivister – ofta långt ute på vänsterkanten – som lever gott på bidrag från amerikanska stiftelser och europeiska regeringar. Kristna organisationer som vill driva kampanj mot den israeliska staten kan förvänta sig ett aktivt ekonomiskt stöd från staten. Men organisationer som vill verka för goda relationer med Israel kan däremot glömma allt hopp om statsbidrag.

Man kan ha en viss förståelse för att Sverige och andra EU-länder vill stöda oppositionella grupper i länder där man saknar parlamentarisk demokrati och grundläggande mänskliga rättigheter. Men nu gäller stödet till de oppositionella utryckligen mellanösterns enda demokrati.

Denna form av nyimperialism rimmar illa med Sveriges löfte om att stöda demokrati och mänskliga rättigheter runt om i världen. Samtidigt som man motarbetar Mellanösterns enda demokrati så ignorerar man oppositionella grupper exempelvis i Iran men söker däremot dialog med terrororganisationen Hamas. När andra EU-länder har varit tydliga med att ta avstånd från terrorgruppen Hamas har Sveriges regering uppmanat till dialog. Det kanske också förklarar varför Sveriges regering snart är den enda av EU:s 27 medlemsregeringar som motsätter sig en terrorstämpling av Hezbollahs militära ving som strider aktivt för Assadregimen i kriget i Syrien.

Lika lite som man kan acceptera utländsk infiltration i Sverige så bör man acceptera det statssubventionerade krypskyttet mot Israel. 


Tomas Sandell
Publicerad i Världen Idag

 

1 kommentar:

Anonym sa...

Kära vänner Gud välsigne er med kraft igen in Jesus blods skull och frid öve Israel och över Jerusalem och stor bön för Israels land och för sverige och vi från finland behöver nåd och förbön och väckelse ,tack med välsignlese ,keijo södertälje