tisdag 31 december 2013

Roten till antisemitismen

Av Derek Prince

Den senaste delen i vår serie undervisningsmaterial på teman som är av särskild vikt för Ebenezer Operation Exodus' arbete, är skriven av Derek Prince. Derek var en internationell bibellärare, som skrev många böcker och gjorde många radio- och TV-program. Han var bosatt i Jerusalem när Herren kallade hem honom i september 2003 i en ålder av 88 år. Han följde med stort intresse Ebenezer Operation Exodus' arbete, och vi hade privilegiet att ha honom som gästtalare vid ett flertal av våra konferenser.

En romersk-katolsk historiker har givit ut en kort men levande sammanfattning av 2300 års oavbruten antisemitism.

När historikern ser tillbaka på de skräckens årtusenden med antisemitism som han har beskrivit, dyker en ofrånkomlig slutsats upp: antisemitismen är den längsta och djupaste sortens hat i mänsklighetens historia. Annat hat kan ha överträffat det i intensitet under någon tid av historien, men alla har i tur och ordning intagit, eller börjat att inta sin rätta plats i historiens skräpkorg. Vilken annan sorts hat har fortsatt genom århundradena i omkring 2300 år för att sedan överleva folkmordet på sex miljoner av dess offer? Vilken annan sorts hat har existerat i 2300 år för att sedan fortfarande vara intakt och mycket livskraftigt för många år framåt i tiden? Omfattningen av detta historiska faktum, totalt sett, kräver en förklaring. Hur kunde denna blandning av hat och förtryck uppstå? Av vad består den? Vem eller vad var ansvarig för att det uppstått?* Författaren går vidare och ger sin egen förklaring till antisemitism. Hans synpunkter är upplysande och nyttiga, men enligt min uppfattning ger de inte en tillräcklig förklaring.

Genom åren har jag hört förklaringar till antisemitismen från en rad olika håll: teologiska, filosofiska, sociologiska och ekonomiska. Men ingen av dessa verkade tillräcklig för mig.

År 1946 diskuterade jag denna fråga med min första lärare i hebreiska Mr Ben Zion Segal, universitetssekreterare vid det nyligen etablerade Hebrew University, då beläget på Mount Scopus, Jerusalem. Mr Segal trodde att problemet med antisemitismen i grund och botten kunde förklaras sociologiskt: Judarna var alltid en främmande minoritet, med en särskiljande egen kultur, som inte harmonierade med kulturen hos de icke judiska nationerna som de levde bland. När det judiska folket till sist hade fått ett eget land, vilket inträffade två år senare, skulle det lösa grundorsaken till antisemitismen.

Grundorsaken är andlig

På det svarade jag: ”Om du har rätt i att grundorsaken till antisemitismen är sociologisk, så skulle grundandet av en judisk nation räcka ett långt stycke för att lösa problemet. Men om det, som jag tror,  är så att den grundläggande orsaken är andlig, kommer inte grundandet av en judisk nation att lösa problemet, utan istället förvärra det genom att förse det med ett tydligt fokus: den nyupprättade judiska staten.”

När jag nu ser tillbaka nästan femtio år, måste jag med sorg säga att jag tror att historien gett mig rätt. Grundandet av staten Israel har bara erbjudit ett mera ”politiskt korrekt” uttryck ”antisionism” istället för ”antisemitism”. Om något så har det ökat hätskheten.

Trots att jag helt rätt hade identifierat antisemitismens grundorsak som andlig kände jag inte att jag hade avslöjat dess rot. Men nyligen, utan anspråk på att ha sökt medvetet, upplevde jag plötsligt två ingivelser från Skriften, den ena efter den andra, och som jag tror verkligen följer antisemitismen till dess rot.

Mot Messias

När jag predikade i vår församling i Jerusalem, hörde jag helt oväntat mig själv säga: antisemitism kan summeras i ett ord - MESSIAS!

Från det ögonblicket förstod jag att antisemitismen hade en källa - Satan - som drevs av sin kunskap om honom som skulle bli hans besegrare: Messias, som skulle komma från ett folk specifikt förberett av Gud. Ett kännetecken skulle vara utmärkande för det folket: Messias skulle bli det exempel, som skulle lyda sina jordiska föräldrar utan att vanhedra sin himmelske Fader genom någon form av avgudadyrkan. Formade av Gud genom århundradena kunde bara det judiska folket uppfylla detta krav.

Då insåg jag att Satan utan uppehåll, från Israels födelse som  en nation och framåt, hade strävat efter två saker. Den första var att locka Israel till avgudadyrkan, och om det misslyckades, att totalt förgöra dem som folk. Satans ansträngningar att locka Israel till avgudadyrkan är ett återkommande drag genom hela Israels historia.

De försökte att förinta Israel

Historiskt finns två avgörande försök från Satan belagda att förstöra Israel som nation. Farao i Egypten gav order om att alla judiska gossebarn skulle mördas. Om detta hade blivit genomfört skulle det effektivt ha utsläckt deras existens som nation. Senare var Haman mycket nära att utföra en befallning om att utrota alla judar i det persiska riket, vilket i praktiken var alla judar som fanns vid den tiden.

Under andra århundradet f Kr försökte den syriske diktatorn Antiochus Epifanus, med väpnat våld, tvinga judarna att förneka sin unika kallelse som nation och sammansmälta med det omgivande grekiska imperiets avgudadyrkande kultur. Endast  mackabéernas tappra motstånd gjorde att hans försök misslyckades och säkrade att det ett och ett halvt århundrade senare fanns en judisk nation i vilken Jesus kunde födas som Messias.

Genom sin offerdöd på korset uppfyllde Jesus det mål för vilket han hade kommit. Som representant för Israel och alla andra nationer tillfredsställde han Guds rättfärdighetskrav i stället för oss, och annullerade på så sätt alla Satans anspråk på oss. Genom detta tillfogade han Satan till ett totalt, evigt och oåterkalleligt nederlag. Men hela omfattningen av nederlaget kommer först att bli fullbordat vid Jesu återkomst.

Motståndet mot Jesu återkomst

Satan, som uppmärksammar biblisk profetia mer än många predikanter, är helt medveten om allt detta. Fram till dess att Jesus kommer tillbaka vet Satan att han kan förbli fri att fortsätta alla sina onda aktiviteter samt att framställa sig som ”denna tidsålders gud” (2 Korintierbrevet 4:4).

Därför är det en händelse som Satan fruktar mer än alla andra och motarbetar med alla medel han har i sin makt: nämligen Jesu återkomst i makt och härlighet när han upprättar sitt rike och förvisar Satan bort från jorden. Satans motstånd mot Jesu återkomst är den osynliga kraften bakom mycket av vår tids konflikter och nöd.

Under sitt sista profetiska tal i Jerusalem visade Jesus på två händelser som måste föregå hans återkomst hit till jorden.

I Matteus 24:14 sade han: ”Och detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk, och sedan skall slutet komma.”

Jesus gav sina lärjungar en tydlig befallning då hans jordiska tjänst var fullbordad när han sade till dem: ”Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen...” (Markus 16:15).

”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar...” (Matteus 28:19).

En befallning att utföra

Jesus har inte upphävt sin befallning. Den är fortfarande i kraft. Han kommer inte tillbaka förrän hans lärjungar har utfört den. Det är därför som Satan använder varje medel i sin makt för att avleda kyrkan från att fullgöra sin uppgift. Ju längre kyrkan dröjer, desto längre behåller Satan sin frihet.

Men precis innan, i Matteus 23:38-39 sade Jesus till judarna i Jerusalem: ”Se ert hus [dvs templet] kommer att stå öde. Ty jag säger er: Hädanefter ska ni inte se mig, förrän ni säger: 'Välsignad är han som kommer i Herrens namn.'” Det sätt på vilket Herren kommer att förbereda det judiska folkets hjärtan förutsägs i Sakarja 12:10: ”Men över Davids hus och över Jerusalems innevånare ska jag utgjuta nådens och bönens Ande, så att de ser upp till mig som de har genomborrat. De ska sörja honom så som man sörjer ende sonen, och de skall gråta bittert över honom, så som man gråter över sin förstfödde.” Lägg märke till att Herren själv talar i första person. Ändå säger han: ”mig som de har genomborrat”.

Den Helige Ande kommer övernaturligt att beröra det judiska folkets hjärtan, för att ge en uppenbarelse om deras Messias och en smärtsam ånger över att ha stått honom emot och över att ha  korsfäst honom. Men lägg märke till att beskrivningen refererar specifikt till ”Davids hus och Jerusalems innevånare”. En nödvändig förutsättning är att det judiska folket kan komma åter till sitt eget land och till Jerusalem. Inte förrän detta äger rum kommer Satan att vara slutgiltigt besegrad .

Återsamlade i sitt eget land.

Det är det andra villkoret som måste uppfyllas innan Jesus kommer tillbaka: det judiska folket måste återsamlas i sitt eget land och i staden Jerusalem, och deras hjärtan måste förberedas för att erkänna Jesus som Messias. Lika säkert som att Jesus kom första gången genom judarna, lika säkert är det att hans återkomst är till det judiska folket. Denna insikt gav mig en helt ny förståelse av den världsvida raseriet och förvirringen rörande situationen här i Israel. Vad skulle annars kunna förklara ett nästan dagligt fokus från världsmedia, Förenta Nationerna, och världens mäktigaste regeringar på en liten remsa till land på östra sidan av Medelhavet? Ett land med en befolkning på fem miljoner [2013: 8 miljoner] och till ytan stort som Wales eller delstaten New Hampshire?

Det finns ingen normal, politisk förklaring till en sådan koncentration av världsmakter kring en situation och ett folk som normalt sett skulle betraktas som obetydligt. Jag förstod också, i nytt ljus, den tydliga uppenbarelsen från Joel 3:1- 2 att Gud i slutet av denna tidsålder kommer att döma alla nationer efter hur de förhållit sig till återsamlandet av Israel i sitt eget land.


”Ty se, i de dagarna och på den tiden, när jag gör slut på Judas och Jerusalems fångenskap, skall jag samla alla hednafolk och föra dem ned i Josafats dal. Där ska jag hålla dom över dem för mitt folks, min arvedel Israels skull, som de har förskingrat bland hednafolken. De har delat mitt land och kastat lott om mitt folk.”

Att ha rätt attityd
Betydelsen av dessa uppenbarelser är långtgående och förskräckande. Vår attityd till Jesu återkomst uppenbaras genom två ting: hur angelägna vi är att evangelisera världen, och hur angelägna vi är om det judiska folkets återkomst till sitt eget land. Om vi är likgiltiga för världens evangelisering så är vi i verkligheten, antingen vi inser det eller inte, likgiltiga till Jesu återkomst.

Antagligen finns det många kristna som med sina läppar skulle bekänna sig till behovet av världsevangelisation, men som fortfarande inte inser betydelsen av Israels återupprättande. Ändå är båda dessa huvudteman i de profetiska skrifterna och i de ord som Jesus själv uttalat.

Frågan om Israels upprättelse går djupare än teologisk eller intellektuell förståelse. I grunden är det en andlig fråga. Den andemakt som motsätter sig Israels återupprättelse är den andemakt som står emot Jesu återkomst. Trots att den kan bära många förklädnader är det ändå Satans egen ande.

När vi ställs inför dessa tydliga frågor från Guds ord, behöver vi var och en ställa oss en avgörande fråga: är jag uppriktigt överlåten till att med varje lagligt medel stödja världens evangelisering och återupprättandet av Israel som en nation i sitt eget land? Svaret vi ger kommer att avslöja vår inställning till Jesu återkomst.

I Mästarens tjänst
Derek Prince


 

*The Anguish of the Jews av Michael Flannery @1985, Paulist Press, 997 MacArthur Blvd., Mahwah, NJ 07430. Återgivande för fri distribution är tillåten.

Används med tillstånd från Derek Prince Ministries. Mer information om DPM kan fås från www.dpmuk.org och www.derekprince.org

Ebenezer Emergency Fund International
Ebenezer House. 5a Poole Road
Bournemouth BH2 5QJ. UK
Telephone: +44 (0) 1202 294455 Fax: +44 (0) 1202 295550
Email: enquiries@ebenezer-ef.org
www.operation-exodus.org

Ebenezer Operation Exodus Sverige
Philip Holmberg, Skelna, 618 95 Stavsjö
Tel: 011-39 30 18, 070-379 30 18
Epost: eef.sweden@telia.com eller
eefsweden@gmail.com

söndag 22 december 2013

Ambassadör Alan Bakers brev till John Kerry om bosättningar


 
 
The Hon. James Kerry, USAs utrikesminister,
Utrikesdepartementet,
Washington DC
 
November 8, 2013
 
 
Kära sekreterare Kerry,

Efter att ha lyssnat till er deklaration upprepade gånger under de senaste veckorna att "Israels bosättningar är illegitima", måste jag respektfullt otvetydigt konstatera att du har fel och är felaktigt informerad, både i lag och i praktiken.
 
Enligt "Osloavtalet", och särskilt det Israel-palestinska interimsavtalet (1995), är "frågan om bosättningarna" ett av ämnena som ska förhandlas i förhandlingarna om permanent status. President Bill Clinton på uppdrag av USA, undertecknade det avtalet som vittne, tillsammans med ledarna för EU, Ryssland, Egypten, Jordanien och Norge.
 
Dina uttalanden inte bara föregriper denna förhandlingsfråga utan undergräver också integriteten av detta avtal, samt själva förhandlingarna som du så entusiastiskt förespråkar.
 
Din beslutsamhet att Israels bosättningar är olagliga är inte juridiskt underbyggd. Det ofta citerade förbudet mot överföring av befolkning till ockuperat territorium (artikel 49 i den 4:e Genèvekonventionen) var, enligt den internationella kommittén hos Röda Korsets egen officiella kommentar om denna konvention, avfattad 1949 för att förhindra tvångsarbete, masstransport av populationer som utfördes av nazisterna i andra världskriget. Den var aldrig avsedd att tillämpas på Israels bosättningar. Försök från det internationella samfundet att tillskriva denna artikel till Israel utgår från tydliga partiska motiv, som du, och USA nu identifierar med.
 
Den formella tillämpningen av denna konvention till de omtvistade territorierna kan inte åberopas eftersom de inte var ockuperade av en tidigare, legitim suverän makt [vilket krävs i konventionen].
 
Områdena kan inte definieras som "palestinska territorier" eller, som du själv ofta kallar det "Palestina". Ingen sådan enhet finns, och hela syftet med den permanenta statusförhandlingen är att bestämma, genom avtal, status för territoriet, som Israel har ett legitimt anspråk på, med stöd av internationella juridiska och historiska rättigheter. Hur kan du hålla på att undergräva denna förhandling?
 
Det finns inget krav på någon av de som undertecknade avtalen mellan Israel och palestinierna att Israel upphör, eller fryser bosättningar. Motsatsen är i själva verket fallet. Det ovan noterade 1995 års interimsavtal ger varje part rätt att planera, indela och bygga på de områden som är under dess respektive kontroll.
 
Israels bosättningspolitik varken föregriper resultatet av förhandlingarna eller medför det förskjutning av lokala palestinska invånare från deras privata egendom. Israel har förvisso korrekt åtagit sig att förhandla i frågan om bosättningarna, och därför finns det inget utrymme för några förutfattade meningar från dig för att föregripa resultatet av denna förhandling.
 
Genom ditt ständiga upprepande av denna helt felaktiga åsikt att Israels bosättningar är olagliga, och genom ditt hot mot Israel med en "tredje palestinsk intifada" och internationell isolering och delegitimisering, har du svalt, kopierar faktiskt och även underblåser den palestinska propagandan, och utövar otillbörlig press på Israel. Samma sak gäller ditt insisterande på en falsk och orealistisk tidsfrist för förhandlingarna.
 
På detta sätt visar du att du har valt sida och motverkar därigenom din egen personliga trovärdighet, liksom den amerikanska.
 
I syfte att återställa din egen och USAs trovärdighet, och att komma med rena händer till förhandlingarna begärs det respektfullt att du offentligt och formellt drar tillbaka din beslutsamhet om den "olagliga karaktären av Israels bosättningar" och  upphör med ditt tryck på Israel.
 
Högaktningsfullt,
 
 lanBakerSig_trans
 
Alan Baker, advokat, ambassadör (ret),
Tidigare jurist på Israels UD,
Fd ambassadör i Israel till Kanada,
Direktör, Institutet för samtida frågor, Jerusalem Center for Public Affairs,
Director, International Action Division, The Legal Forum for Israel
 
Copy:
HE Daniel B. Shapiro, USAs ambassadör till Israel,
71 Hayarkon Street, Tel Aviv, Israel 63903
 

Kommentar av "Israel i Sverige"
Så klart att till och med madame baronessan Ashlet, fil.kand. i sociologi och hennes beundrare Bildt borde ha chans att fatta vad EU har bevittnat officiellt. Läs på vetja. Liksom Obama och Kerry bör göra snarast för att inte än mer göra bort sej. Bildt VET, jag är inte säker på att Ashlet vet något. Jag hoppas han har väldigt ont nånstans långt inne av en stor antisemitisk tagg som håller fakta i schack när han tjabblar om Israel och palestinaaraber.